Envishet

Vår Cajsa har börjat bli riktigt kinkig med maten. När hon löpte i maj åt hon bra, både frukost och middag. När den perioden var över började hon tröttna på maten. Fast man som husse och matte vet vad man borde göra gjorde vi tvärtom och köpte olika sorters mat just för att hon inte skulle tröttna. Dumt... Jag vet. Var hos veterinären igår för den årliga vaccinationen och tog då upp matproblemet. Det kan ha att göra med den skendräktighet, som hon visar tecken på då och då, men troligen beror problemet på att hon är bortskämd (så klart).

Cajsa har ju aldrig varit glad för torrfoder (mer än i ett par dagar i sträck), men vi fick i alla fall med oss lite prover. Fick också det gamla välbeprövade rådet att ställa fram maten, i vårt fall tre gånger om dagen och ta bort maten efter en halvtimme. Gårdagen blev en hungrig dag för Cajsa.

Hon totalvägrade, satt framför matskålen och tittade på maten.

Låg framför matskålen.

Sedan kröp hon upp i husses famn och tyckte synd om sig själv...

Likadant i morse. Till lunchen fick dock husse henne på lite andra tankar. Hon åt!!! Inte mycket, men hon knaprade i alla fall i sig lite. Den här gången ger vi inte upp!