Dagen då jag kände mig bättre och jag fick med ytterligare en insändare i lokaltidningen

Ja, mitt bland alla politiska insändare (i dessa valtider) fanns min med, som jag egentligen skickade in för flera dagar sedan. Fast jag inser att det inte kommer att hjälpa fortsätter jag envist att försöka få vettiga svar från dem som har makten över min och andra sjuksköterskors lön. Förmodligen kommer jag att ha både ryggskott och utmattningsdepression innan något vettigt händer. Men mig spelar det ingen roll. Nej, jag har satsat energi och pengar för att få en kandidatexamen bara för att kunna bli en stolt och engagerad medarbetare för Landstinget Halland. Jag behöver ingen meningsfull fritid. Jag behöver inga materiella grejer. Mitt enda behov är att vårda och att vara en lojal arbetstagare. Här har ni mig!
Tråkigt för landstinget bara att mitt materiella behov slank igenom en dag och jag samma dag kände för att försöka få en meningsfull fritid och en längtan över att kunna satsa på min egen framtid. Denna dag tog jag beslutet att lämna Er, min absolut bästa arbetsgivare någonsin, som tänker på sina trogna arbetstagare och belönar och ger hellre än att dra in. Tack för alltid!